Stereotypic pacing is frequently observed in captive carnivores, however the underlying causes of this behaviour remain somewhat unclear. One of these possible causes are unpredictable feeding signals, which may give rise to frustration and subsequent pacing. Animal keepers at Nordens Ark had noticed that their Amur leopards had shown stereotypic pacing in connection to the passing of ATVs (All Terrain Vehicles) used by animal keepers primarly when feeding the animals in the park. The aim of this study was to investigate whether the stereotypic pacing of the two Amur leopards at Nordens Ark were affected by the introduction of a signal associated with feeding. The leopards were trained by classical conditioning to associate the sound of a siren with the delivery of food by an animal keeper.

Problemställning: Vilka är de interna samt externa kritiska faktorer som skall tas hänsyn till, vid fastställandet av en Time pacing-rytm?Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra vilka interna och externa faktorer som är kritiska, av största vikt, för fastställandet av en Time pacing-rytm i ett företag. Dessutom ämnar vi ordna dessa faktorer i en modell som skall hjälpa företag vid fastställandet av rytmen, vid användandet av Time pacing-strategin.Metod: Uppsatsen är genomförd med kvalitativ inriktning, och dess primärdata är inhämtat dels genom intervjuer med externa konsulter, dels genom intervjuer hos fallföretaget.Slutsatser: Vi har utrönt vilka de kritiska faktorerna är som påverkar Time pacing-rytmen. Detta har vi visualiserat i en modell, i vilken vi även rangordnat faktorerna kronologisk gentemot varandra. Således har vi fastslagit att det finns faktorer som är mer kritiska än andra vid fastställandet av rytmen, samt att det går att rangordna dem kronologiskt..

Att hålla djur i djurparker innebär ofta en stor inskränkning på deras beteendemönster. Denna litteraturstudie är inriktad på Afrikas stora kattdjur. Lejon, leopard och gepard har i sina naturliga habitat stora revir och de jagar för att få föda. I djurparker hålls de i förhållandevis små hägn och har inte möjlighet till att jaga. När djur hålls i en suboptimal miljö är det vanligt att de utvecklar stereotypier.

In today's Sweden there are approximately 23 000 combination companies, and most of them have a connection with the agricultural sector. The most common type of additional operation is some form of contracting.The aim for this degree project is to answer the following question: which problems and key factors exists within combination operations? The main topic will be within coordination and management questions within agricultural companies with an additional operation.Litterateur written earlier within this subject will be used in this thesis. Mainly litterateur which contains information about combination companies and diversification of some sort. There are also other theories used in this thesis such as; resource based theory and decision making theory in order to understand the problems and key factors within combination companies.In order to investigate the aim of this thesis we have chosen to perform two qualitative interviews with the managers of two different combination companies.

Amurleoparden är ett av världens mest hotade kattdjur och man uppskattar att det endast finns ett fåtal individer kvar i Amurdalen i södra Ryssland. Leoparderna hotas av tjuvjakt och konkurrens med människan om både bytesdjur och levnadsområde. Dessutom hotas djuren av utrotning på grund av att det låga antalet individer ökar risken för inavel. Idag lever fler leoparder i djurpark än i det vilda och för att arten ska överleva behöver dessa individer fortplanta sig. Djur som hålls i fångenskap kan börja bete sig onormalt.

Vår frågeställning är följande; Influeras företag i sitt praktiska HR-arbete av HRM-filosofin?Präglas HRM-filosofins aktiviteter av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssätt? Har de eventuella HRM-influenserna i ett företags praktiska HR-arbete samma proportion som HRM-filosofin i stort, gällande aktiviteternas prägel av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssätt? Om HRM-filosofin influerar ett företag, vilka aktiviteter anammas eller förkastas, varför och vilka konsekvenser kan detta få, sett utifrån ett genusperspektiv? Som fallföretag har vi valt SEB. Vi har i vår undersökning bl a kommit fram till att banker influeras av HRM-filosofin i sitt praktiska HR-arbete. Vi har även iakttagit att HRM-filosofins aktiviteter präglas av ett stereotypt kvinnligt ledarskapssätt och så även de delar av HRM-filosofin, som bankerna har anammat..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om skolkuratorer upplever att makt kommer till uttryck i det elevhälsoteam där de arbetar och i så fall på vilket sätt. Vidare har vi undersökt vad informanterna tror att det kan bero på samt vad det kan få för konsekvenser för socionomens arbete. Vi har genomfört kvalitativa enskilda intervjuer med fem skolkuratorer verksamma på fem olika grundskolor i Göteborg. Resultatet visade att makt kommer till uttryck i elevhälsoteam på två huvudsakliga sätt; som fast genom position och som vandrande mellan teammedlemmarna. Dessa två maktformer har vi valt att benämna som positionell makt och vandrande makt.

Det är vanligt att djur i fångenskap utvecklar stereotypa beteenden i form av till exempel krubbitning, cirkulering eller vävning. Dessa typer av beteenden är vanliga hos zoo-djur, försöksdjur och produktionsdjur men kan även ses hos sällskapsdjur. Stereotypier kan leda till problem både för djuret själv men även för ägaren. Många studier har genomförts där det fokuserats på vilken effekt miljön har, både på uppkomsten av beteendet men även på om omgivningen kan användas för att minska ett redan utvecklat stereotypt beteende. Denna litteraturstudie kommer ta upp dels miljöns påverkan, men också genetiska förutsättningar, välfärd och om avel mot ett stereotypt beteende är att rekommendera.

I dagens moderna samhälle möts en människa av flera tusen olika kommersiella budskap varje dag, i hemmet, på gatan, i butiker och i andra offentliga miljöer. Vi ser t.ex. logotyper överallt, på kaffekoppar, galgar, hus och kläder och de är idag en sådan självklarhet i våra liv att de flesta av oss knappt reagerar längre på alla de reklambudskap som angriper oss. Kläder är en produktkategori där varumärket ofta spelar stor roll och det som gör varumärken på kläder speciella är att de ofta har synliga logotyper som man bär med sig genom vardagen. Därigenom kan man säga att vi som konsumenter fungerar som vandrande reklampelare för företagen.

I dagsläget saknas det information om förekomst av stereotypier hos lodjur (Lynx lynx) i svenska djurparker. För att djuren i parkerna ska få förutsättningar som möter deras behov måste vi veta om det finns ett problem i dagsläget som behöver åtgärdas. Detta arbete är ett första steg till att få en överblick över förekomsten av stereotypier hos lodjur i svenska djurparker. Studien syftar även till att bistå Skånes Djurpark med information om hur parkens lodjur utnyttjar sitt hägn.Studien består av två delar, varav den ena utfördes i form av en beteendestudie på Skånes Djurpark i Höör, där tre beteendekategorier (aktiva, passiva och stereotypier) samt hägnutnyttjande registrerades med hjälp av kontinuerlig fokaldjursobservation och momentanregistrering med ett intervall på en minut. Den andra delen består av en enkätstudie som skickats till 10 djurparker i Sverige som håller lodjur.Beteendestudien i Skånes Djurpark visar att tre av fyra individer utför stereotypin pacing.

Cheetahs in the wild are declining due to hunting, lack of prey, exploitation of habitats and loss of cubs to predators. Those are the main reasons to why cheetahs are kept in captivity today for conservation. Many cheetahs kept in captivity are seen pacing ? a behaviour that arise when the animal is prohibited from performing natural behaviours. It is believed to being attributed to a lack of stimulation in the environment where they are being held.

Syftet med det här arbetet är att ge en inblick i hur miljöberikning har utvecklats samt hur det kan påverka stereotypa beteenden hos djur i djurparksmiljöer. Stereotypi är repetitiva beteendemönster som uppkommer av frustration och/eller av funktionsnedsättning i hjärnan. Stereotypa beteenden ses som tydliga tecken på nedsatt välfärd och förekommer i stort sett hos alla djurparksdjur i olika former. De mest förekommande stereotypa beteendena är s.k. "pacing" och oral stereotypi.

Titel: Musik, media och genus - en studie av förekomsten av könsbrytande eller könsbevarandemönster i intervjuer med musikartister.Författare: Fredrika Frimanson och Elin FriskKurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2013Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 49 sidor (exklusive bilagor)Syfte: Att undersöka på vilka sätt intervjuaren bryter emot eller bevarar normer kring manligt ochkvinnligt i intervjuer med soloartister av båda könen i radio.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Sex radiointervjuer med musikartister tagna från inslaget Kronologen i Musikguiden iP3, år 2012.Huvudresultat: Efter att ha undersökt intervjuer med musikartister av båda kön har vi inte funnitnågot tydligt tecken på att intervjuaren medvetet behandlar män och kvinnor olika på grund avderas kön. Det finns däremot vissa fall i intervjuerna där genusdimensionen påverkar inriktningenpå frågorna. Inte bara intervjuaren är aningen genusbevarande utan det är även de personer som blirintervjuade. I högsta fall är det kvinnorna som blir tillskrivna flest könsbevarande könsstereotypermedan det är en bredare variation bland männen. Reaktionerna från intervjupersonerna visar på attbåde kvinnor och män aldrig motsäger sig en könsbrytande stereotyp medan de å andra sidanflerfallet gånger motsäger sig könsbevarande stereotyper.

Titel: Ensam, vacker och lite avklädd ? en undersökning av kvinnligt och manligt i romantiska komedier och actionfilmerFörfattare: Aila Stefansdotter-Franck och Ida ÅhlénKurs, termin och år: Vetenskaplig rapport C, HT 2013Antal ord i uppsatsen: 20 457Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ofta och hur kvinnor respektive män gestaltas i de fyra actionfilmer och fyra romantiska komedier som setts av flest personer på svenska biografer under 2013Metod och material: Metodtriangulering med kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, av ett strukturerat urval bland de filmer som setts mest på bio i Sverige under 2013.Huvudresultat: Könsfördelningen är mer ojämn i actionfilmerna ? kvinnorna utgör 21 procent av karaktärerna, männen 79 procent ? än i de romantiska komedierna, där fördelningen är 45 kvinnor och 55 män. Kvinnorna är färre än männen i alla filmer utom en, samma film är även den enda film där en kvinna är den första karaktären att tala. Även om könsfördelningen är relativt jämställd gestaltas kvinnor med stereotypt i romantiska komedier. Männen gestaltas mer stereotypt i actionfilmer, men där utgör kvinnorna en väldigt liten del av karaktärerna ? i ett fall endast en kvinna bland 29 män.

The purpose of this work was that with the help of a literature review have a single document with information on how the various species: brown bear (Ursus arctos), lynx (Lynx lynx) and the wolf (Canis lupus) living in the wild. The aim was also to show which stereotypic behaviours these different species have in zoos and the enrichments that is already being used and to make suggestions and recommendations on enrichment based on animal behaviour ecology. In zoos, some species thrive well while others have propositions to propagating problems, poor health and stereotypic behaviors. The brown bear, lynx and wolf, live both in the wild and in zoos in Sweden. As these animals have different ways of living in the wild, it is important to accommodate to each species, the way they are kept in zoos in accordance with their behavioural ecology.Brown bears are omnivorous and solitary living species with large energy needs so that they spend most of their day to actively feeding but also rest.